The HTML version, same as the PDF-version, but no image and no nice formatting!

Förord

I förra LHS-kursen, skrev jag en uppsats som behandlade ämnet att uppväcka elever, utifrån erfarenheterna från kursen, där jag fascinerades av hur man av lärares exempel som lärare kan lära av lärare .
Malin Rohlin inledde sin föreläsning med ett citat av Jan Amos Comenius och jag hade redan tidigare på LHS och genom mina föräldrar och uppmärksammat denne 1600-tals pedagog. Eftersom tjeckiska är mitt modersmål, så läste jag om honom boken "Svetlo v temnotách" . Då jag sökte på Internet efter inspiration till min hemskrivning, så fann jag en tjeckisk sida med Comenius text, "Fortius återupplivad", (Fortius redivivus , 1652). Jag översatte denna mycket intressanta text till svenska. Därefter översatte jag den igen, nu enligt Mary Wollstonecrafts metod . Den intressantaste diskussionen i diskussionsgruppen jag minns, behandlade kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar . Efter att därefter ha hört föreläsningen om relationen mellan forskning och utvecklingsarbete föll pusselbitarna på plats.
En uppsats om hur skolan ska lyckas engagera lärare, elever och föräldrar i dagens skola, utifrån Comenius uppsats från 1652?

Stockholm 3 december 2001

Peter Freund

Comenius redivivus

Skolans vanligaste problem idag är att engagera både lärare, elever och skola. Vad innebär det att som förälder delta i utvecklingssamtal? I de flesta fall innebär det att lyssna till en lärare, vars arbete man endast hört talas om.
Comenius stod inför samma problem. Han menade att problemen inte försvinner från skolan, om de inte först löses med familjen. Det gäller att engagera föräldrar, att inte bara se till att barnen uppfyller skolplikten och kommer till skolan. Det krävs dessutom att föräldrarna dagligen kontrollerar hur det går i skolan. "Hur de än svarar, så är det nyttigt, för man har fått dem att tänka efter och tala."

Comenius påpekar att största problemet med bristande engagemang beror på lärarna. Det är dessa som måste engageras främst. "En okunnig lärare, en lat ledare, är inget annat än en skugga, ingenting." Comenius löser detta genom att kräva att lärare tänker över vikten i läraryrket. Vidare att de kontinuerligt vidareutbildar sig. Detta innebär att de "visar ständigt exempel på flit och hälsosamt tålmodigt arbete framför elevernas ögon".
Men hur fungerar det då praktiskt kan man undra. Hur motiverar man lärare till att vidareutbilda sig? Det är faktiskt rektorns uppgift att motivera lärarna, enligt Comenius. Främst bör en rektor skaffa bra lärare. Vidare oupphörligen delta i skolans aktiviteter. Vidare bör skolorna, enligt Comenius införa individuella löner, baserade på vidareutbildning och engagemang. Varje lärare bör erhålla noggranna arbetsbeskrivningar, så alla är medvetna om sina plikter. Slutligen är det rektorns uppgift att besluta om skolreglerna, vilka bör gälla för hela skolan och låta "alla skolregler två gånger årligen uppläsas".

Hur bör då undervisningen ske?
"Barn, sa Pestalozzi, lär sig genom imitation av vuxna och genom egen aktivitet, som initieras av naturliga behov" . Vidare menade Celestine Freinet "Arbetet ska vara den bärande principen, drivkraften och filosofin bakom folkets skola" . Just att genom arbete lära sig var något som kännetecknar de flesta pedagogers tänkande. "Pedagogik genereras inte av sig själv, utan endast av att man ställer sig i ett kärleksfullt förhållande till eller i konflikt med andra uttryck i nuet" (Loris Malaguzzi (1921-1994) Ändå är det få som löser problemet hur man får lärare till att vara en bra lärare. Alltså inte vad en bra lärare gör, utan hur en dålig lärare omvandlas till en bra.
Comenius skrev "Varför ska läraren ha öron, om inte för att låta dem upprepa och observera, hur de upprepa, för kunskapen växer genom sysselsättning. Ty den mänskliga naturen är att vara verksam, den fröjdar sig vid rörelse och övningar, om vi klara att styra den och inte slappnar av." Comenius försökte engagera lärarna vid skolan i Uhersky Brod. Han började med att försöka uppmana lärare och elever till större flit med skriften, "De ratione studii" av Fortia i vilken alla uppmanas till att ordentligt lyssna, öva och lära.
Då denna inte fungerade, så skrev Comenius "Fortius redivivus", i vilken han ordentligt bevisar sina påståenden med en mångfald exempel. Han menar att skolan bör vara "som trädgårdar, där stat och kyrka låter uppväxt ske" och där lärare ska fungera "som en företagsam byggmästare, kunskapens skog från alla sidor nedhugger" eller "likt en bra herde vid sin fårhjord, vilken är ständigt närvarande och skyddande".
"Att läseböckerna fylla sin nyttiga uppgift är obestridligt. Om de fylla den nöjsamma är mer tvivelaktigt" skrev Ellen Kay . Comenius blev känd under sin livstid för att ha skrivit läroböcker, bl a världens första lärobok med illustrationer. Liksom Ellen Kay funderade han säkert på problemet med läroböcker i skolorna, för i uppsatsen Fortius redivivus skriver han:
"Speciellt klagar lärarna på läroböckerna och svårigheter med den nya språkläran. Om de inte slutar, vågar jag förse denna med scioppianska titeln: Den filosoferande språkläran, utgiven för att nybörjare ska bli mästare och mästare nybörjare. Om nämligen inte lärarna vill framåt, så går eleverna på iallafall och om inte era, så då andra på andra platser."
Alltså verkar inte alla lärarna ha varit entusiastiska när det gäller Comenius läroböcker och då kan man förmoda (ej historiskt belagt!) att desamma inte heller uppskattade skriften i vilken de uppmanas till större flit. Så Comenius drog slutsatser och kom på lösningen! Tidigare (Lesno 1636) hade han på försök låtit uppföra pjäser i skolan, men kritiserats hårt, för att pjäserna inte var tillräckligt fromma.

"För att engagera eleverna och lärarna denna gång, så utgick Comenius från sina läroböcker och skrev helt nya, barnanpassade pjäser, vilka uppfördes på latin för föräldrar och andra elever. Vilken uppgift i pjäsen eleverna skulle få bestämdes utifrån deras vitsord, men i övrigt överlät han åt dem att utveckla sin uppfinningsrikedom. Redan vid första föreställningen, då ett femtiotal elever framförde i dialoger ett antal kapitel ur den latinska läroboken, så hade man överraskande framgång. Lärarna blev tvungna att erkänna att eleverna vid framförandet gav prov på en ovanlig säkerhet. Elever, vilka för några veckor sedan inte kunde mer än ett fåtal ord framförde utan fel långa passager, uppförde sig väl och naturligt, var orädda och många visade även prov på initiativförmåga. Samtidigt fick även föräldrarna äntligen se, att deras önskningar blivit uppfyllda. Alla enades att Comenius med teatern lyckats visa, att man kan lära sig både ämnet, korrekt uppförande och att exempel verkar effektivare än oändliga tillrättavisningar. Dessutom sporrade teatern eleverna till eget arbete och egna idéer. I slutet av maj 1654 uppförde Comenius även en pjäs utomhus, där man utnyttjande trädgårdens arkitektur."
Comenius gav även ut åtta teaterpjäser lämpliga för skolelever, Schola Ludus (Skolteater) . Hos Comenius hade ordet "skolteater" betydelsen av en teater av elever i skolan, för föräldrar och andra. Genom teaterstycken, på ett främmande språk, författade av lärare, uppförda av elever, för föräldrar, så uppfyllde Comenius i stort sett alla krav som ställs på dagens skola.
Även i dagens skola fungerar säkert precis samma lösning utmärkt. I självaste Lpo 94 står ju: "Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse" . Comenius menar att lära av vuxnas exempel fungerar bäst för undervisning. En slutsats man kan dra av detta är att dagens skolelever obligatoriskt bör få gå på teater. Själva ordet, "skolteater" verkar också i svenskan användas för skolelevers teaterbesök vilket illustreras av ett antal texter från internet:
"Statens kulturråd arbetar för att tillgången till barn- och ungdomsteater och dans ska öka i landet." (Statens Kulturråd) , "Varje kommun har en skolteatersamordnare och genom regelbundna träffar och täta kontakter med dessa planeras turnéerna. Bildningsförbundet köper sedan upp ett stort antal föreställningar från varje producent, vilket innebär betydligt lägre kostnader. (Blekinge Läns Bildningsförbund)" , "Arrangörsstöd till förskole- och skolteater uppförd av fria dans- och teatergrupper" (Uppsala Kommun) .
Ordet "skolteater" (212) är långtifrån lika väletablerat som "barnteater" (1670) eller ungdomsteater (1420), enligt sökmotorn Google på internet (siffror i parantes anger antal hemsidor med respektive ord).
Ändå borde teaterbesök bara innebära en inledning. Alla skolelevers teaterbesök borde resultera i att de uppför egna pjäser, med teatern de besökte som förebild. Då finns ett uttalat syfte redan innan teaterbesöket, vilket till och med kan förstärkas - för att "lösa" ekonomiska klassproblem, så kan klassen sälja egentillverkade teaterprogram. Detta kan vara ett värdigt alternativ till försäljning av bullar föra att bekosta en skolresa. (Comenius själv, när han skulle börja undervisa vid skolan i Uhersky Brod, ställde som krav att ha tillgång till en tryckpress!) Dessutom innebär teater applåder, detta troligen världens äldsta, bäst fungerande och vanligast förekommande betygssystem.
Någon form av form av teater har troligen alltid funnits i skolorna. Den har vanligen inte initierats av skolöverstyrelsen, utan av entusiastiska lärare. Dessa har själva sökt reda på lämpliga pjäser, ibland anpassat dem och stått för organiserandet. De teaterstycken som uppförts har därför oftast varit på svenska. I det fåtal fall då pjäser på främmande språk framförts, så har knappast lärare och elever haft någon möjlighet till att välja.
Att barn inte är främmande för att tala främmande språk offentligt kan på ett skämtsamt sätt exemplifieras, av min son Simon , som till smickrade dagisfröknar glatt börjat svara "Yes baby", när de ber om något. I min dotter Nikis klass 4F, uppfördes i samband med ämnet engelska en liten pjäs . Denna framfördes tyvärr inte för föräldrarna, utan endast för ett fåtal lärare. Det intressanta är att när jag frågade ut henne om pjäsen, två månader efter att de spelat den, så mindes hon inte bara sina egna repliker "I am the Queen. I am fat.", utan även ett antal andra barns repliker och familjen hade väldigt roligt, när hon genast ville och fick visa, hur de spelat pjäsen i skolan.
Jag anser det viktigt att inte bara öva in en pjäs, utan även att barnen får framföra den för föräldrar. Att höra en hel klass framföra, på främmande språk en teaterpjäs engagerar säkert varje föräldrar. Uppgiften ger praktisk användning av språket, tränar läsning, uttal och gör det lätt för läraren att motivera eleverna.

Det problem som finns idag är detsamma som på Comenius tid. De flesta vanliga lärare har inte tillräckligt med tid och kunskaper. Att själva skriva eller omarbeta en pjäs, på kanske ett främmande språk är säkert en utmaning de flesta lärare skulle tveka inför.
Det som alltså krävs i dagens skola, utifrån Comenius idéer och undervisning, applicerat på dagens skolor, är att redan i läroböckerna införa ett antal pjäser. Vidare bör man skapa ett komplett bibliotek med åldersanpassade teaterstycken, helst på olika språk, lämpligt att använda vid situationer som kan uppstå i skolan, för att belysa olika problem, göra detta tillgängligt för lärarna och uppmärksamma dem på detsamma.

Referenser

Freund, Peter (2001-10-03). Konsten att orka hålla sig vaken i skolan, http://www.prifre.com/lhs/
Kožík, František, (1979). Svetlo v temnotách, Státní pedagogické nakladatelstvo, n. p., 1970
Comenius, Jan Amos, (1652), Fortius redivivus, De pellendaè Scholis Ignavia, Uhersky Brod
Tjeckiska översättning: Zoubek, F. J., (1872). Fortius oživený, jak lenivost ze skol vypuditi", http://citanka.cz/komensky/forttoc.html
Tysk översättning: Beegera, Jul. och Leutbechera, J. (1874 och 1875), Wiederbelebter Fortius oder uber die Vertreibung der Tragheit aus den Schulen
Comenius, Jan Amos (1652), Fortius redivivus, De pellendaè Scholis Ignavia, Opera Didactica Omni (1657, nyutgiven 1970, i utsökt vacker läderinbunden upplaga), Academia Scientiarum Bohemoslovencia, 2:a delen, s. 759-775.
Härnsten, Gunilla (2001-11-27), föreläsning Kvinnliga pedagoger ur ett historiskt perspektiv,
om Mary Wollstonecraft (1559-1797): "hon läste först och översatte sedan hur hon trodde att det var"
Gars, Kristina (2001-10-30), föreläsning Det gemensamma ansvaret pedagoger - föräldrar
Mattson, Mats (2001-12-04), föreläsning Relationen mellan forskning och utvecklingsarbete
Svedberg, L. & Zaar, M. (1998), Boken om pedagogerna, Stockholm Liber, Traditionernas framväxt, av Gerd och Gerhard Arfwedson, s. 56
Svedberg, L. & Zaar, M. (1998), Boken om pedagogerna, Stockholm Liber, Nordeheden, Inger: Arbetets pedagogik, s. 163
Svedberg, L. & Zaar, M. (1998), Boken om pedagogerna, Stockholm Liber: Dahlberg, Gunilla och Åsén, Gunnar: Loris Malaguzzi och Reggio Emilia, , s. 183
Van Sterk, Ioachim "Fortia" (1512), De ratione studii
Erasmus, Desiderius, (1512), De ratione studii
Key, Ellen (1996), Barnets Århundrade, Ny utgåva med förord av Olaf Stafseng, Informationsförlaget, s. 197
Kožík, František, Svetlo v temnotách, Státní pedagogické nakladatelstvo, n. p., 1970, fritt översatt av Peter Freund, enligt Wollstonecraftmetoden (a.a.)
Comenius, Jan Amos (1652), Schola Ludus, Opera Didactica Omni (1657, nyutgiven 1970, i utsökt vacker läderinbunden upplaga), Academia Scientiarum Bohemoslovencia, 2:a delen, s. 831-1039
Läroplan för det obligatoriska undervisningsväsendet (Lpo 94), s. 19
Statens Kulturråds hemsida, http://www.kur.se/index.asp?art_id=2705&kat_huv=Kulturrådet
Blekinge Läns Bildningsförbund, http://www.blb.k.se/kultur.htm
Uppsala kommun, Kulturförvaltningen, Kultuverksamhetens hemsida, http://www.uppsala.se/kulturforvaltningen/kulturverksamhet/bidrag/#arrangörsstöd
För denna test användes Google, http://www.google.com/. Samma sökning på http://www.altavista.se/ gav: skolteater (211), barnteater (1651) och ungdomsteater (604)
Freund, Simon (1996-) går vid Montessoriförskolan Myggan, Rotebro
Freund, Niki (1991-) studerar vid Adolf Fredriks Musikklasser, Stockholm

__________________________________________

Dessutom bifogas bilagor. Bilaga B har en egen referensdel. Bilagorna finns endast för intresserade och kan då fungera som bakgrund till uppsatsen. De tillhör i egentlig mening inte själva uppsatsen och de innehåller följdaktligen inte samma grad av korrekthet i grammatik och stavning.

Dessa finns endast i PDF-format.

Bilaga A Bakgrund till texterna de 3 texterna
Bilaga B Jan Amos Comenius, en lärares levnadsöde av Peter Freund
Bilaga C Fortius redivivus, svensk, omarbetad
Bilaga D Fortius redivivus, svensk