Grupplogg föreläsning Malin Rohlin

Datum 7 november

Grupp M

Tina Nyberg

Marie Rosander

Peter Freund

Lottie Hansen

Marlene Ossorio

Therese Bernblad

Anna Gunther

Reflektioner kring begreppen:

Fritid, undervisning, lärande och social utveckling

Fritid, det är den tid man har utanför arbete eller skola, den tid som inte utgörs av schemalagd sysselsättning. Samtidigt, har barn mer fritid än vuxna?

      Inte i bemärkelsen att fritid är den tid man bestämmer över själv. När barnet går från klassrummet till fritids, då känner de att man har fritid. Samtidigt upplever alla fritid väldigt olika. Är ”fri lek” och ”fri tid” detsamma för barnen? De tänker att de har fritid när de gör som de själva vill göra, när det är roligt. Vi som vuxna ser att det ändå är styrt, med mellanmål och så, men vi är övertygade om att barnen upplever det som fritid.

      Vi tror att man har olika synsätt på fritid, beroende på om det är barns eller vuxnas perspektiv. Om man tänker bakåt, så var barnen i skolan specifik tid och sedan hade de fritid, alltså om de inte hade barnarbete efteråt naturligtvis. Även om barns tillvaro var inrutad, så upplevdes den inte som schemalagd tillvaro, med översyn.

      Förr såg man inte på fritid som social utveckling som något där man lär sig, men nu upplevs all slags utveckling som på sätt och vis undervisning. Om det är nödvändigt att mammor oh pappor arbetar, så krävs ändå att barn utvecklas socialt. Allting kretsar ju kring att man ska fostra barnen. Nu måste man ha det här tänket.

      Lärandet är något man får på köpet, alltså skolan är inte så strikt längre, utan den ingår i ett vidare perspektiv. I det perspektivet skall även föräldraskapet ingå, för lärandet sker ju i alla fall även i samband med föräldraskapet. Rent praktiskt få man mer insyn i fritidsverksamheten än i skolans, som förälder, eftersom man oftast hämtar barnen där. Dessutom vill ju barnen sköta sig själva, ju äldre de blir.

      I Mexiko finns kindergarden till 6 år. Från 5 år, lär de sig att skriva på kindergarden. Men det finns inget dagis efter skolan, för där finns familjen och släkten fungerar som dagis. Skoldagar vanligtvis från tidig morgon (8) till tidig eftermiddag (c:a 13). I Sverige är föräldrar beroende av samhället, till skillnad från andra länder, där släkten tar hand om barnen efter skolan.

      Det är ju så himla spännande det här, alltså.

Datum 7 november

Grupp M

Tina Nyberg

Marie Rosander

Peter Freund

Lottie Hansen

Marlene Ossorio

Therese Bernblad

Anna Gunther

Åsikter om dikt.

Sammandraget av uppläsningarna är att man tolkar dikten olika, beroende på vilket humör man var på när man skrev. Citat och tanke fungerar bättre för dikt än 4-splating.

Åsikter om 4-spalting.

Vad är syftet? Bara den saken att hur kan man använda sig av det som redskap. Är 4-spaltingen för att analysera, eller för att reda ut en text. Hur ska man arbeta med ”4-spaltingen” för att bena upp en text - för att förstå den själv? eller för att analysera en text?

      Till vilka texter passar verktyget ”4-spaltingen”? Vi tyckte inte texten riktigt passade för 4-spalting. Det var en ganska självklar text. Problemställningarna och poängen var redan besvarade. Eftersom den inte kunde direkt missförstås, hade alla i gruppen i stort sett skrivit detsamma. Spalterna med ”frågor och svar” och ”eftertanke” var svåra att fylla i för det fanns inte mycket att tycka och tänka. Eftertanke och ”viktigt för dig” upplevs som samma spalt.