"Nu verkar hon slö och orkar inte anstränga sig att finna svar
på frågorna."
- Citatet refererar till Nina, skoltrött redan efter första skolåret.
(Høines)
I svenska språket finns ordet "orka", vilket faktiskt inte
verkar ha någon direkt motsvarighet i andra språk. I engelskan finns
exempelvis i vissa sammanhang "manage", men substantivet, "manager"
har en annorlunda betydelse. Samtidigt används ordet orka flitigt i svenska
språket. "Det är främst läkare och lärare som
visar prov på negativ stress, sovsvårigheter, hög arbetsbelastning,
etc." (Arbetsmiljöverket) Vem har inte hört att lärare har
svårt att orka med?
Det är våra sinnen som mottar information. Sinnen som lukt, känsel
och smak påverkas av vår omgivning och signalerar att syrefattig
luft uppfattas som kvav, för hög temperatur gör människor
dåsiga. Våra två främsta sinnen i skolan förblir
dock synen och hörseln. Meditation har som huvudtema att upprepa monotont,
i samma röstläge, samma innehåll för att uppnå avslappning.
Att försätta människor i sömn med hjälp av pendel,
vilket avtrubbar synsinnet är likaså gammalt. I skolan existerar
främst mikrosömnen, vilken innebär att hjärnan dåsar
till, oavsett vad man gör, under några få sekunder till någon
minut. Det är fortfarande ganska ovanligt att elever faller i djupsömn
och börjar snarka på lektioner.
Tyvärr uppmuntrar oavsiktligt många lärare mikrosömnen.
Adam föreläste i en dåligt vädrad lokal, rastfritt i över
90 minuter. Bertil klarade att framföra ett oerhört intressant och
varierat innehåll, samtidigt som röstläget förblev oförändrat.
Caesar inledde sina senaste föredrag med samma overhead med en pratbubbla
som sa 32 ord, varpå jag omedvetet lutade mig tillbaka i stolen och lättade
på koncentrationen. David förflyttade publikens fokus till de få
steg han likt en pendel vandrade fram och tillbaka, på den begränsade
ytan han hade till sitt förfogande.
De flesta lärare använder overhead vid föreläsningar, där
tunna, små, svarta bokstäver flyter samman på större delen
av blickfånget. Ofrivilligt börjar publiken läsa innehållet,
ofta med sorgligt resultat, då ögonen alltid överansträngs
och dessutom nästan alltid i onödan, då overheadens text citeras
nästan ordagrant.
"Det är också viktigt att engagera och underhålla läsaren"
(Gripsrud) I boken gäller detta för berättelser, men det är
ännu viktigare i samband med föredrag och lektioner i skolan. Dramalektionerna
engagerar på ett så tydligt sätt att endast mormor tycks vila
när Rödluvan framförs av eleverna. Efterföljande lektioner
i andra ämnen står då i bjärt kontrast.
Men trots alla dessa ogynnsamma omständigheter är det ändå
elevers uppgift att hålla sig vakna. Därför bör den lyssnande
eleven inte bara lyssna på vad som sägs, utan även anstränga
sig att sätta det sagda i något slags sammanhang, korrekt eller ej.
Exempelvis om debatten rör "integration", så kan detta
tolkas som "inte gratis hjon" och på detta sätt uppnås
en viss slags förståelse.
Att uppleva rädsla är ett annat sätt att bibehålla vaket
tillstånd. På Eriks lektioner riktas uppmärksamhetens strålkastarljus
obevekligt på varje individ, vilken tvingas formulera det han tänkte
när han tänkte att han tänkte det han tänkte.
"Även om vissa elever visar stort motstånd mot att prata måste
de stödjas och uppmuntras så de vågar delta i diskussionerna."
(Matematik - ett kommunikationsämne) Att tala offentligt är något
som ger de flesta människor en ofrivillig adrenalinkick och effektivt stoppar
alla sussplaner. Den somnande eleven kan exempelvis intala sig och genomföra
tvångstankar som "jag måste hoppa upp och påpeka att
läraren har fel", vilket ofta leder både till ett vaknare tillstånd
och till bättre lektionskvalitet.
I en amerikansk studenthandbok (Listening Skills) ges praktiska råd för
aktivt lyssnande:
* Håll ögonkontakt med läraren (precis som raggningstipsen i
Aftonbladet Kvinna).
* Strunta i framförandet, koncentrera dig på innehållet. (trots
Fredrikas fula slips)
* Undvik känslomässigt engagemang. (tänk på att en lärare
på sin höjd kan känna empati)
* Låt dig inte distraheras. (av byggarbetsplatsen utanför)
* Behandla lyssnandet som tolkandet av en knepig matematikuppgift. (oftast trots
innehållet)
* Var aktiv och ställ frågor. (fråga både mentalt och
verbalt)
* Utnyttja glappet mellan rösten och tanken till eftertanke. Tanken är
nästan alltid snabbare än örat, så utnyttja tiden till
att låta hjärnan försöka förutsäga vad som kommer
att sägas. Ofta är det inte alls så svårt. En hjärna
har kapaciteten att lyssna, tänka och formulera sig i skrift på samma
gång, men det kräver övning.
Slutligen hur löser en lärare problematiken med en mikrosömnsepidemi
i klassen? Den bästa lösningen är vanligen den som ter sig som
allra svårast, nämligen att bryta, öppna fönstret och ta
en kort rast. Övriga lösningar innebär mindre drastiska men ändå
påtagliga förändringar. Höja rösten, eller ännu
bättre vara tyst en alltför lång tid, i förhållande
till det vanliga flödet. Engagemang engagerar, så det klassiska "Kan
Peter komma fram till tavlan och knyta ihop vad jag sa nyss" misslyckas
aldrig, när det gäller att väcka en klass ur dvala. Att framföra
skämt är likaså effektivt, för de yrvakna väcks av
kompisarnas skratt. (Dock kan inte vissa föredragshållares prat med
sig själva anses vara skämt, även om det ofta ter sig komiskt.)
Att använda overhead är faktiskt en konst och det är tydligt
att få bemästrar den. En overheadbild ska nämligen varken ta
över innehållet, genom att innehålla för mycket, eller
innehålla för lite och därmed sakna existensberättigande.
En overheadbild som dock innehåller ett vackert landskap, utan anknytning
till föredraget bidrar i de flesta fall mer, än ett stort antal ord,
eftersom den är tankeväckande.
Referenser:
Föredrag och lektioner hållna av lärare vid LHS, vilka troligen
känner sig träffade om dessas grodor i alltför detalj dissekeras.
Sid. 93, Matematik som språk, Marit Johnsen Høines
Sid. 243, Mediekultur Mediesamhälle, Jostein Gripsrud
Sid. 46, Matematik - ett kommunikationsämne, Nämnaren
Engelska Ordboken, Akademibokhandeln 1993
Listening skills, University of Minnesota Duluth, i Student Handbook
www.d.umn.edu/student/loon/acad/strat/ss_listening.html
Arbetsmiljöverket 1997/04/28, www.av.se/press/1997/chstod.shtm